Stacks Image 10757

Historia » Nu

Nuvarande ägare 1972 - 1978, vägen tillbaka till ursprunget!

I Malmö fanns vid denna tid en grupp ungdomar som hade flyttat ihop i ett s. k kollektivhus. Det var ett bra sätt att bo billigt genom att dela hushåll. Det var också ett sätt att förverkliga gemensamma visioner genom samarbete runt olika ideer. I hemmet diskuterades flitigt om olika politiska och kulturella projekt.
I den gemensamma bostaden, i den gamla disponentvillan vid kritbruket ute i Kvarnby, kom båtprojektet en dag att bli det som alla samtal koncentrerades runt. Några i storfamiljen hade kört runt nere i hamnkvarteren och fått syn på gamla skutor till salu. Där låg vänerskutan Anna - Maj som kunde bli din för endast 7000:- . Där låg Nell - Britt som hade gått på fisketurer tills skeppare Stjärnström blev sjuk och fick lägga upp. Där låg DEODAR. Finast av dem alla!

Ryktet gick att hon kanske var till salu. Efter att några av oss haft lyckan att få följa med på en dagstur upp till Landskronavarvet sent på höstkanten så var vi överens om att detta var rätta fartyget. Efter nervöst väntande och utdragna förhandlingar med sjöscoutkårens ledning överenskoms om priset: Femtontusen kronor.

DEODAR
bytte ägare 26 mars 1972. Segelsällskapet DEODAR var bildat och tio andelar a 2150:- räckte till både inköp och vårutrustning. Skutan var "nyckelklar". Det var bara att vrida om startnyckeln och lägga loss. Men först fick alla lösa inventarier lov att sorteras. Diverse bomullssegel, tågvirke och block. Lanterner och kompass och tyfon av Kockums patent etc. En del som legat ombord var brandskadat. Annat var tämligen slitet.
Vårrustningen behövde emellertid komma igång illa kvickt. Kajuttaket behövde tätas och kojplatser snickras nere i lastrummet som var helt tomt och mörkt. Byssan utrustades med en tom drickback i vilken spritköket hölls på plats tills vi fick en riktig gasolspis. Det brandskadade storseglet på 60 kvm fick lämnas till segelmakaren för reparation och efter att storgaffeln på dryga 7,5 meters längd dråsat ner i däck mitt framför fötterna på oss under det att seglet skulle provhissas så var alla eniga om att pikfallet borde vara av bästa kvalité varpå en kvail med nytt tågvirke inköptes. Flytvästar förstås och sedan en första provtur runt hamnbassängen.

Det blev en riktig rysare men med de rejäla vinterfendrarna av traktordäck längs sidorna gjordes tilläggsmanövrarna utan skadeverkningar.
Skepparexamen godkänd i rättan tid! Sommarens och semesteräventyren hägrade! Helgturer i Öresund och Malmö med omnejd företogs under sommarmånaderna. Att det var ett segelfartyg som införskaffats innebar förstås att seglen skulle hissas. Så blev det också redan på jungfruturen. Hur skotning skulle bli effektivast ventilerades flitigt alltmedan vi drev mer i sidled än framåt. Det viktigaste var ändå att motorn hade stängts av. Att vi bara hörde vindens brus. Detta var livet!

Årets långresa hade Stockholms skärgård som mål men slutade i Blekinge då semesterledigheterna befanns förbrukade. Det var ändå äventyr hela tiden. Allt som möjligen kunde gå sönder gick också sönder och på alla ställen där vatten kunde läcka in så läckte vatten in. Det vill säga både uppifrån och underifrån. Vi insåg behovet av en extra länspump samt nyttan av ett par säckar sågspån vid återkommande skrovläckage. Konsten att myra upphöjdes till vetenskap. Bad och dykning hanns även med samtidigt som insikten att dykarutrustning ombord borde ingå i grundutrustningen.

I augusti deltog vi i Paradseglingen vid TALL SHIP RACE från Malmö. En katt bland hermelinerna?!

1973 började med en arbetsresa! Köp av bättre begagnade rundhult och segel erbjöds av en skeppare i Grundsund. Meningarna om nyttan av detta gick isär i ägarkollektivet men då några av delägarna hade nu hunnit fördjupa sig i "kutterbibeln", Sailing Trawlers, enades om att riggen behövde vidareutvecklas. Ett helt oanvänt storsegel i rödbarkad bomullsduk inköptes i DEODARs gamla hemmahamn. Helt handsytt och på 70 kvm.

Hemresan blev bitvis dramatisk. En rafflande tilläggning i frisk vind i Åstol slutade lyckligt tack vare en förutseende hamnkapten som under helgen kämpat för att hålla en kajplats fri för större fartyg. Bunker togs in för 25 öre per liter och resan kunde fortsätta.
OBS: Högupplösta bilder kommer snart!

Logo

Stacks Image 2101